Kanske är dags!!!
Ja det är kanske dags att ta tag i det här med att blogga igen 🤔 Eller är det förlegat?!
Jag har ju egentligen alltid skrivit för min egen del, lite som en dagbok och som en liten ventil för att få ur mig saker som rör sig i min hjärna.
Men det är kanske dags nu, det är så jävla mycket som rör sig i mitt huvud och som händer.
Jag kan inte ens gå in på allt som hänt utan ni som läser om det nu är det får helt enkelt hänga med i min brainstorm och försöka haka på för risken är att det både blir rörigt och i en rasande takt.
Vi kan ju börja med varför jag känner att jag vill börja skriva igen.. Det kan man nog sammanfatta med ett ord.. UTMATTNNGSSYNDROM!! stressrelaterad.. Kul ju 👌
Har under så många år gått och kännt mig så trött och håglös, orkar faan inte med mig själv vissa dagar. Och när jag är trött så kan nog alla som känner mig skriva under på att mitt humör är faani nte att leka med.
Har sökt läkare ett par gånger genom åren men de tar blodprov, konstaterar att du är frisk och så tack och hej, hör av dig om symptomen är kvar... ööööö. ja jag sökte ju för att jag varit så här trött i flera år, tror ni på riktigt att det försvinner bara för att jag får träffa er och ni tömmer min kropp på blod, idioter säger jag bara!!
Hur fick jag diagnosen då?? Jo jag sökte själv hjälp på Mindler, psykologer på nätet. Egentligen för att min nuvarande kille tykte att jag behövde söka hjälp med mitt humör.. Ja, jag är väl inte så roloig som sagt när jag inte orkar med mig själv.
Men kan ni tänke er, där fick jag hjälp direkt... Sen blev det så att jag ändå fick skrivas över på sjukvården i min egna kommun för det började snackas om sjukskrivning och det kunde inte de göra genom Mindler.
Så jag kom till en psykolog på min egna hälsocentral där de lyssnar på mig. Jag blev inte sjukskriven men får prata igenom saker, bena ut saker och fick reda på att jag är utbränd... mest på grund av stress, innre stress.
Sen fick jag redapå att jag ligger på gränsen för fortsatt utredning för ADHD. Den har jag funderat själv på så det kom inte som en chock direkt.. Men typ skönt att få det bekräftat.. Nu får jag lie hjälpmedel på hur jag ska hantera det, både för min egna skull och för att det inte ska bygga upp min inre stress mer.
Men det är faan en kamp. En kamp mellan trötthet, rastlös, folkskygg, håglös och supersocial.
I dag är det en skitdag, en riktigt jävla skitdag. Är trött för att jag inte sovit som jag ska för magen har havererat så har tillbringat delar av natten på toa. Och trött för att jag har nada motivation, energi för att bry mig. I dag är det en sådan där dag när jag typ skiter i allt, det finns sådana dagar och det är de som är så jobbiga. Jag vill bara sova, gömma mig och framför allt inte behöva fatta några beslut. Det är typ en sådan här dag som fick mig att söka psykolg från första början, det är egentligen så olikt mig. Jag HATAR att må så här.
Men i dag vet jag att det är en inre stress som byggts upp i mig, tankar som jag inte vet att jag tänker. Sen kanske jag delar med mig av orsaken, men inte just i dag.
Jag tror fatiskt att det får räcka för i dag. JAg kan hålla på att skriva i evigheter annars när jag är i detta läget. Men nej, det ska jag inte. Det är en sak man ska fokusera på när man mår dåligt.. Fokusera INTE på att du mår dåligt.
Så jag säger nog helt enkelt bara.. På återseende!!
